2009-11-30

Karl XII:s dödsmask


(Karl XII:s dödsmask på Bohusläns museum)
I dag är det 291 år sedan Karl XII:e sköts till döds vid Fredrikshald.
Bohusläns museum finns en utställning om Karl XII:e då han stod på lit de parade i vice borgmästarens hus vid torget i Uddevalla. Bohusläns museum har fått låna dödsmasken av Göteborgs stadsmuseum och det är inte den enda dödsmasken som finns. Nej, i själva verket finns det flera stycken.
Historikern Alf Åberg har i sin bok "Historiska gåtor" skrivit följande om dödsmaskerna:
"Det finns flera exemplar av Karl XII:s dödsmask bevarade från 1700-talet, men märkligt nog stämmer de inte överens vare sig sinsemellan eller med originalet. När man undersökte Karl_XII:s_lik år 1917, gick det lätt att konstatera att masken var kortare och smalare än mumiens ansikte. Dessutom hade kungen större näsrygg än vad masken visade.
Det verkligt gåtfulla var markeringen av själva skottskadan. På den äldsta versionen av dödsmasken ser man ett stort hål på höger sida i pannbenet. Det verkar som om man sökt avbilda hålet efter ett dubbelskott, som med fruktansvärd kraft drabbat huvudet. Men skotthålet på kungens högra tinning ser inte alls ut på detta vis. Det är bara ett litet runt hål svagt synligt i huden.
Vad beror det på att dödsmasken inte stämmer överens med kungens ansikte? Frågan har länge diskuterats experter emellan. Allt tyder på att man inte tagit någon dödsmask på kungen under likvakan i Tistedalen omedelbart efter skottet vid Fredrikshald. Detta måste ha skett senare, när det kungliga sorgetåget drog fram genom Sverige.
Den som sist tagit till orda i saken är Stig Stenström. Enligt hans teori har masken gjutits i Uddevalla av en hittills okänd person, den franske konstnären och gravören Simon Josse. Han hade kommit med i det stora dramats sista minut. Han såg kungen stå lik i Uddevalla, och här har han modellerat masken.
Josse hade tidigare varit i tjänst hos den franske kungen Ludvig XV och gjort sig känd som en skicklig mynt- och medaljgravör. Vad hade han då i Uddevalla att göra? Orsaken var egentligen trivial. Georg Henrik Görtz, Karl XII:s enväldige minister, behövde en ny kraft som kunde gravera vackra figurer på hans nödmynt. Han forskade efter en sådan man i hela Västeuropa, och efter flera misslyckade underhandlingar fick han äntligen tag på Simon Josse.
Den franske gravören hade visserligen redan skrivit på ett kontrakt att gå i tsar Peters tjänst men drog sig för den långa resan till det vinterkalla Ryssland. I september 1718 undertecknade han i stället en överenskommelse med svenskarna i Haag.
Josse måste ha kommit till Bohuslän ungefär samtidigt som skottet föll vid Fredrikshald. Han var, säger någon om honom, begiven på starka drycker. Kanske behövde han värme i vinterkylan.
Han stannade i Uddevalla och dog här i februari 1719 – "i köld och elände", står det i hans lönelikvidation; någon ersättning för sina resekostnader hade han då ännu inte fått. Och han fick en fattigbegravning på nya kyrkogården i Uddevalla samma dag som Karl XII under stora högtidligheter bisattes i Riddarholmskyrkan i Stockholm.
Dödsmasken fördes med kungens lik till Karlbergs slott, och här gjorde man flera avgjutningar av den. Enligt vad Stenström antar, var det någon som här kom på idén att förbättra masken. Han tror att det var det holsteinska partiet, arvprins Fredriks motståndare, som ville använda masken i propagandasyfte. Samtiden visste berätta att kungen stått vänd med vänster profil mot den norska fästningen. Genom att markera skottskadan på maskens högra sida ville de visa att kungen blivit mördad på nära håll av sina egna, av någon från det arvprinsen närstående hessiska partiet.
Det är möjligt att denna teori är den riktiga, men när det gäller dödsskottet vid Fredrikshald förefaller ingenting riktigt säkert. Stenström är själv på det klara med den saken.
I den första officiella versionen om kungens död heter det – falskeligen – att en kula från fästningen träffat kungens högra tinning och "gjort ett hål så stort att man kunde lägga tre fingrar däri". Detta är det falska skotthål som återges på dödsmasken. Kan man inte antaga att konstgjutarna på Karlberg handlade på det hessiska partiets uppdrag, när de förvanskade skottskadan på dödsmasken?
Dödsmasken ändrades snart och i en ny version återgavs skottskadan på ett mera normalt sätt. De båda versionerna av skottskadan – den förfalskade och den riktiga – kan man märkligt nog studera på en och samma plats. Det är i Fitz William Museum i Cambridge, där man förvarar två olika kopior av kungens dödsmask. De har kommit dit på underliga vägar och oberoende av varandra – den ena genom en engelsk turist, den andra via en rysk general. De berättar bland annat om hur den gåtfulle karolinske kungen fängslade Europa – också efter sin död."
Min kommentar: Intressant att den franske gravören Josse ligger begravd på en kyrkogård i Uddevalla. Åberg skriver att Josse fick en fattigbegravning på "nya kyrkogården". Det kan inte vara annat än begravningsplatsen vid Kapellebacken. Kanske menas då inte den s k Kolerakyrkogården utan en begravningsplats i början av Kapellebacken, ungefär där som fattighuset inrättades 1768. I vår tid talar vi om Epidemisjukhuset eller Kapelle sjukhem. Ingen av dessa institutioner finns kvar idag. //

1 kommentar:

  1. Alltid lika intressant att läsa om tilldagelsen runt Karl XII. Tack för detta !

    SvaraRadera